Supermoto, även kallad supermotard, kan enklast beskrivas som motocross anpassat för asfalt. För att få ut så mycket som möjligt ur underlaget används utrustning från sporthojsvärlden, och tack vare den låga vikten får man en extremt lätthanterlig motorcykel.
Supermoto, även supermotard, kan enklast beskrivas som motocross anpassat för asfalt. För att få ut så mycket som möjligt ur underlaget används utrustning från sporthojsvärlden, och tack vare den låga vikten får man en extremt lätthanterlig motorcykel.
En supermoto är i grund och botten en motocross- eller endurocykel, med liknande chassi och motor. En motard skiljer sig dock från sina offroad-syskon på ett par punkter:
Däck – Istället för grova offroaddäck används släta landsvägsdäck, kallade slicks. Mönster kan dock skäras i slicksen för att förbättra fästet i gruspartier.
- Fälgar – Även fälgar är anpassade för den hårda asfalten. Både helgjutna och ekerfälgar används, framförallt av storleken 17″. 16,5″ används ibland fram för att göra cykeln mer lättsvängd. Det är vanligt med fälgtypen Excel med HAAN-nav.
- Fjädring – Styvare fjädring samt kortare fjädringsväg används för att passa det jämnare underlaget. Även kortare stötdämpare kan förekomma.
- Bromsar – Då en motard rör sig i höga hastigheter på underlag med bra fäste krävs rejäla bromsar för att kunna göra snabba inbromsningar. En stor bromsskiva fram, ofta 310–320 mm i diameter, kompletteras med bromsok från sporthojsvärlden, detta kallas oversize bromsskiva.
Motorerna kommer som tidigare nämnts från offroadvärlden men är ofta modifierade för att bättre passa andra omständigheter. Motorn är antingen en encylindrig tvåtaktsmotor (vid mindre cylindervolymer) eller vanligare en encylindrig fyrtaktsmotor, en så kallad enstånka, men även tvåcylindriga V-motorer förekommer. Cylindervolymen varierar stort, men en typisk fyrtaktsmotard har 450 – 650 cc och ungefär 30 – 60 hästkrafter.
Supermotard-motorcyklar kan man dela upp i två kategorier, tävling och väg. Tävlings-motorcyklarna är väldigt lika Motocross-motorcyklar men med mindre hjul, asfaltsdäck och ofta en hårdare fjädring. Dessa motorcyklar körs på uppbyggda asfaltsbanor med inslag av gruspartier och hopp.
Den andra kategori supermotard-motorcyklar som främst är tänka för landsvägskörning har större motorer men också ofta ett offroadliknande utseende. Även dessa är smidiga och lätthanterliga vilket gör dom väldigt passande i stadsmiljö men också väldigt roliga på mindre och kurviga landsvägar.
